Recensioner

Webbredaktörens skrivhandbok – Klarspråk på nätet har funnits sedan 1998 och sedan dess kommit ut i sex upplagor. Under åren har en väldig massa människor hunnit tycka till om boken. Här ser du några röster. Vill du själva tycka något? Använd kommentarsfunktionen längre ner på sidan.

Utgåva 1

”Den bästa och mest kompletta boken på svenska som enbart handlar om webbskrivande” (Språkvård nr 2, 2000)

”Standardverket när det gäller nätsvenska” (Ola Karlsson, Språkrådet, Nationalencyklopedins årsbok för 2000)

”Boken […] är en mycket bra handledning i konsten att göra webbsidor. […] I boken finns många kloka råd som om de följs kan förbättra de flesta webbplatser.” (Per-Olof Eliasson, Göteborgsposten 1999)

Utgåva 2

”Som förut är det en bra bok för skapare av webbsidor, rikligt illustrerad med både bra och dåliga exempel, och den saknar i stort konkurrenter på sitt område. […] Klarspråk på nätet är ett standardverk som är av intresse för de flesta som sysslar med Internetpublicering.” (Hans Svensson Bibliotekstjänst 2001)

”Vilken utmärkt handbok
Den här boken ger svar på alla frågor man har när man sitter som ensam webbredaktör i en värld av försäkringstjänstemän. Den är lågmäld och fri från pekpinnar, och närhelst det blir lite snårigt får man konkreta exempel. Det finns övningar och facit, samt gott om exempel från andra webbplatser. Jag använder boken nästan dagligen i mitt jobb.” (Alexandra Sjöquist, 2003)

Utgåva 4

”Att en bok om Internet efter tio år kommer ut i en fjärde upplaga är exceptionellt. Men Klarspråk på nätet har de kvalitéer som gör att den kan överleva. Den koncentrerar sig på form och innehåll, inte teknik. Författarna är mycket erfarna och sakkunniga och boken är en nästintill nödvändig hjälpreda för alla som vill publicera sig på nätet. Den fjärde upplagan har kompletterats med så mycket material att tidigare upplagor bör ersättas. Boken visar övertygande och med många exempel och övningar hur text bör anpassas till de olika medier som förekommer och hur ett enkel och klart språk utan utfyllnader övertygar mer än allt annat. Som tidigare finns övningar med lösningsförslag, sakregister, en utmärkt och uppdaterad litteraturlista och hänvisningar till artiklar på nätet. Christer Hellmark, författaren till Typografisk handbok (femte uppl. 2004) citeras flitigt. Boken skulle kunna kallas en typografisk handbok för nätet.” (Hans Svensson, Bibliotekstjänst 2009)

”Att det har blivit en fjärde upplaga av Klarspråk på nätet av Helena Englund Hjalmarsson och Karin Guldbrand visar att författarna gör ett bra jobb.” (Anders Lotsson, Språksamt februari 2010)

”Detta är absolut en bok jag rekommenderar, och en bok jag kan tänka mig att läsa igen.” (Malin the writer, 2010)

Utgåva 5

Klarspråk på nätet från 1999 har blivit tonåring och firar med en femte upplaga. Skillnaderna mot förra upplagan från 2009 är inte så stora men den var å andra sidan vällyckad. Som tidigare tar boken upp hur man formulerar sig på nätet för att bli läst och uppskattad, och de två författarna behärskar verkligen sitt ämne. De visar övertygande att webbsidor är något helt annorlunda än text på papper och hur man på bästa sätt använder webbpubliceringens möjligheter och undviker dess fallgropar. Som förut avslutas boken med litteraturtips, både i tryckt form och på nätet. Här är skillnaderna mot förra upplagan större än i huvudtexten.  (Hans Svensson, Bibliotekstjänst 2012)

3 comments on “Recensioner
  1. Louise skriver:

    Hej!
    Länken som ska leda en vidare till att köpa boken, från den här sidan, fungerar inte: http://klarsprakpanatet.se/kopa-boken

  2. Åsa Roos skriver:

    Jag läser just nu Klarspråk på nätet i den sjätte upplagan. Det som slår mig är att det är svårt att hitta källor till påståenden och vidare läsning. Det är bara i sällsynta fall som påståenden faktiskt förses med en källhänvisning. Som ett exempel: sidan 20 där det påstås att texter som inte är läsbara på nätet är ekonomiskt olönsamma i stycket om stil och ton. Det finns dock ingen referens till vad det påståendet bygger på. På samma sätt på sidan 36 där det hänvisas till användarvänlighet, men där användarvänlighet inte har definierats. Tvärtom är den enda kommentaren som kan ha med användarvänlighet att göra ett tidigare stycke på sidan 17 där läsare med förståndshandikapp tas upp som ett exempel på tillfällen då en kan skriva ”fördummande” texter. Det är något jag finner förolämpande, både mot personer med funktionsnedsättning och de som inte har tillräckligt goda kunskaper i svenska för att förstå normalt talspråk. Invandrare, till exempel.

    Det fortsätter boken igenom. Tester nämns, men följs inte upp i texten genom hänvisningar till vilka tester som det handlar om. Vill jag hitta källa på något får jag gå till referenserna längst bak i boken och gissa vilken av källorna det handlar om.

    Om något borde en bok om klarspråk vara försedd med kontrollerbara uppgifter som inte kräver mängder av kringläsning?

    I övrigt är det en bra bok med konkreta tips.

  3. Qina Hermansson skriver:

    Hej,
    Jag jobbar med att göra bildbeskrivningar för talböcker (för läshandikappade, inte ljudböcker) och ramlade över Webbredaktörens skrivhandbok, 6e upplagan, på det viset. Jag har inte läst den, utan bara kollat illustrationer och tabeller och texterna runt dem för att kunna få till någorlunda relevanta beskrivningar. På flera ställen i boken har jag stött på att ni använt begreppet ”stora bokstäver” när ni menar versaler. Till nästa upplaga kanske det går att rätta till? Eftersom det också pratas om typsnittsstorlek och längd på rader och annat storleksrelaterat kan det vara förvirrande.
    I övrigt tycks mig boken instruktiv och intressant.
    Vänligen

    Qina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*