Bildtexter – en helt egen texttyp

Bilder på webben klarar sig inte utan text. Dels måste vi alltid skriva ett textalternativ, så kallad alt-text, så att bilden kan förstås även av personer som inte läser med ögonen. Dels behöver vi förse bilden med en vanlig bildtext för att förklara eller förstärka den. Det här inlägget handlar bara om den senare texttypen – bildtexter. Alt-texter har vi skrivit om på sidorna 154 och 157 i Klarspråk på nätet.

 

Skilj bildtexten från den övriga texten

Formulera bildtexten så att läsaren kan titta på bilden och läsa bildtexten skilt från läsningen av den övriga texten. Men håll samma ton i bildtexten som i den övriga texten.

 

Beskriva bilden: namnet på motivet eller mer än det du kan se

Vad du ska skriva beror på vad bilden föreställer eller är tänkt att illustrera. Till porträtt eller bilder av platser eller produkter kan det räcka att bara skriva namnet: exempelvis Lars Svensson, Eiffeltornet i Paris eller Multiverktyget de luxe. Eller så gör du en lite fylligare beskrivning som Praktiskt multiverktyg för avokado. För att illustrera evenemang eller händelser kan du skriva en eller ett par fullständiga meningar som Lars Svensson provar det praktiska multiverktyget eller en ofullständig mening som Utprovning av det praktiska multiverktyget. Ett tips är att formulera bildtexten som om du skulle säga den högt, men inte som om det var en rubrik eller ett telegram. Hjälp läsaren att få ut så mycket information som möjligt av bilden. Berätta gärna något mer än vad som framgår av själva bilden. Avsluta alla bildtexter med punkt.

 

Hur noggrann texten ska vara

Låt sammanhanget avgöra hur noggrant du behöver beskriva motivet. Eftersom det normalt framgår av brödtexten, rubriker och annan kompletterande information i artikeln vilken person, vilken plats eller vilket föremål det handlar om, skulle det egentligen inte krävas några bildtexter. Men bildtexterna är till för de läsare som bara tittar på bilderna. Om du har flera bilder kan det räcka med kortare bildtexter i de övriga bilderna, som fullständigt namn, eventuell titel och liknande. Om du vill kan du använda delar av innehållet i brödtexten även för bildtexten, men upprepa helst inte texten ordagrant.

 

Nämn i rätt ordning

När det finns flera personer – eller föremål – på bilden som behöver nämnas, nämn dem i rätt ordning från vänster, exempelvis Säkerhetsvakterna Tripp, Trapp och Trull står vakt. eller Säkerhetsvakterna (från vänster) Tripp, Trapp och Trull står vakt.

 

Du kan fånga kärnan i en bildtextrubrik

Om du tycker att det passar dina texter kan du inleda med en bildtextrubrik för att fånga kärnan. Den kan vara antingen enkel, humoristisk eller allitererande. Bildrubriken kan vara i fetstil och avslutas med kolon, punkt eller något annat skiljetecken före den övriga bildtexten, exempelvis Ett fiffigt instrument: Lars Svensson testar det praktiska multiverktyget.

 

Bildens upphovsperson

Nämn bildens upphovsperson. Skriv fotografens eller bildbyråns namn sist i texten, exempelvis Foto: Lena Nilsson. För bilder som är tillgängliga utan kostnad från andra källor än dig själv, kan du exempelvis skriva med tillstånd från Freeimages.com.

 

Formatera bildtexten

Skilj gärna bildtexten från brödtexten, exempelvis med ett annat typsnitt, en annan storlek eller exempelvis kursiv stil. Gör dessutom uppgiften om upphovspersonens namn i ytterligare en variant, till exempel:

Ett fiffigt instrument: Lars Svensson testar det praktiska multiverktyget. Foto: Lena Nilsson.

 

Kontrollera uppgifterna

Och sist men inte minst: korrekturläs! Kontrollera alla uppgifter såsom stavning, namn (om människor, platser och saker), eventuella titlar och liknande uppgifter. Dubbelkolla också att du beskriver händelser eller processer korrekt.

Publicerad i Språk och skrivande Taggar: , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*